ca 9 550 före Kr
Stiger ön upp från havet
ca 3 100 före Kr
Finns första kända daterade lämningar av mäniskor på ön
Den 28 juli 1341
Johannes, biskop av Kurland ger i ett brev runöborna rätt att “besitta sin egendom efter svensk rätt”
1558
Införlivas Runö med hertigdömet Kurland
1601 på våren
Carl IX gav befallning att göra alla skepp i Stockholms skeppsgård färdiga och begifva sig till Runö, »tolf mil från Riga liggande», emedan Riga icke allenast nu uppå någon tid hafver stält sig emot oss fiendtlig, utan är oss ock med skuld förpligtadder de skulle få vidare besked Söfring Jönssonoch Knut Kyll skulle »vid första vårdag» begifva sig med sina skepp från Calmar till Runö och anhålla allt det Rigiske gods, som de kunde öfverkomma, Carl IX säger, att fastän han åtskilliga gånger befallt dem med skeppen lägga in i Düna, hade de detta icke allenast härtill icke gjort, utan Kapt. Cletow hade ock lupit derifrån till Runö igen
1621
Avled så vitt man vet den första prästen på Runö, hans namn var Hans Homodt. Runö införlivas med konungariket Sverige
1623
Besöks Runö av svenska flottan under ledning av riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhjelm (som var son till Karl IX). Runö förlänas till Sveriges amiralitet. Gyllenhjelm var bekant med Runö sedan två år tillbaka då de låg i lä invid Runö med den svenska flottan innan man intog Riga
1627
Den äldsta geografiska kartan över Runö upprättas (en skiss av Olof Holgersson).
1643
Lär prästens namn vara Arvidius Petri. Arvidus Petri, 1. gift med Anna Sulken Hermansdotter, 2 sammanvigd med Benedicta Jonaedotter 1643
1644
Byggs den nuvarande träkyrkan, S:ta Magdalena kyrka. Namnet får kyrkan enligt tradition efter det första barnet som döps i den
1645
På Runö finns en fyr, den andra i Sverige
1645
Runöprästen heter Johannis Ubboberus. Den 21 juni samma år förärar Carl Carlsson Gyllenhjelm Runö kyrka en Gustav II Adolfs foliobibel av år 1618, med egenhändig dedikation.
1646
Generalguvernören i Livland Henrik Stegling inspektor över de baltiska fyrarna Runö och Svalferort på Ösel och han skulle sköta fyrningen mot en ersättning på 3 750 daler silvermynt
1646
Enligt dekret från Gustav II Adolf byggs Runö fyr.
1650
Ambernus Mauraeus, död 1650
1653
Andreas Benedicti Yngerus, Pastor 1653, men ihrån vilken tid dessförinnan eller huru länge derefter, är obekant
Den 19 juni 1655
Skrev runöborna ett brev till Svenska konungen med begäran om att själva arrendera sin ö. I Stockholm sluter man ett avtal om arrendera ön för 250 rikstaler
1676 och 1677
Härjas ön av sjörövare
1682
Påbörjas Runös äldsta kyrkobok
1683 Nov. 2,7,25,27,30
vigdes hjonelag. Nedanföre antecknas att “d 29 Jan. 1683 parterades Församlingen i 4 delar eller Rotar” för Catechismi förhörens skull
1684
Mons:r Anders Utter gaff till Kyrkian d. 31 Dec ½ R:dr “Alberts”
1688
Sista tjänsteår för pastor Olof Fontin från Sverige. Samma år tillträder pastor Peter Ottenius prästtjänsten på Runö. Denne “Ehrevördige och vehllärde Hr. Oluf Fontin”. Pastor är den förste, som i G:la Kyrkob. förekommer
1689 5 nov
Mathis Buller skall gifva 1½ R:dr till kiörkan för övervåld tillfogat Skallus Maria effter Hr Leutnantens och andras bijsittiares i retten dom och Sentens
1692 den 31 Maij
På ön arbetar en skolmästare vid namn Lexilius. “Abivi et per totum annum ob causas sonticas abfui” Han hemkomm i Julii månad 1693. Den 8 Jan stod en fru Verdela fadder å Runö, och d 14 s.m.en Skolmästare Lexlius
Den 20 Aug. 1693
vijdes perukmakaren Mons:r Jean Hendrik Hatke med Isaak Glabbas dotter Catharina (som bosatt sig på ön ty 1695 d 18 Jan döptes hans dotter Elisabeth.)
1693 den 3 Sept
begrofs här en Skeppares son hemma från Holstein och staden Appemade, hvilken blev siuk och död på ett skepp, som här inför Öhn kom för motvind skull och kastat ankar
1694
Tillträder svensken Gunnar Follenius prästtjänsten på Runö fram till år 1702. Denne pastor Gunnarus Follenius, Ostrogothiae Sveo, är den förste kände Philos. Magister, som förestått Runö församling. Som lärdt folk i allmänhet pläga, har ock han skrivit en högst eländig handstil, som betydligt försvårar hvarje upptäckt av intresse. Om han med döden afgått, eller erhållit annan lägenhet, är väl icke nämndt, men som högst sannolikt kan antagas, att han slutat sina dagr på Runö, emedan man uti Februari månad icke gerna på annat sätt kan flytta från denna ö
1694
Föds ett oäkta barn 22 sept 1693 och i dopet confirmeradt d 10 Junii d.å. Fadren uppgives vara en Borgare från Arensburg
1695
Den 12 Jan. föddes och d. 13 ejusd. Döptes Pastors egen son Sven
1695 Den 20 Jan.
Hölls sockenstämma med fullständigt Inventarii Protokoll. Ransakades efter Kyrkjones egendom och befanns altså. Böcker 1 stoor svensk Bibell. Mölleri Svenska Postilla. Manuale osv. 1. st smidje städh “i Hans Bullers smidja finnandes. 2 Lijspund järn af Pettr Bertilsson och Bertill Mattison framgifvit och finnas nu i kyrkian, som i 2 Pastorum tidh varit borto, och såsom D:ni Fontini anteckningar utvijsar varit i begynnelsen 7 lijspund och stått under Mattis Bertillsons händer, fördenskull efter ofvanbem:te icke sig dehrafnågot nyttjat, blefo de förskonte med 2 lisp. att det desto lätteligare mätte utgivas, och kyrkian sitt icke totalier bortmista, fördenskull efter dhe det straxt betalte blifva dhe hädanefter för bem:te järn oklandrade
1695
I barnsbörd dogo tre personer
Den 24 Jan. 1697
höllts Sockenstämma och beslöt att Evert Peterson Hohlinger, som då tillsattes som Klockare, skall alla Sön-och helgedagar läsa Postillan när presten är sjuk eller förrest sammanledes om presten är dödh, dock så att han för 20 veckors läsning skall få av presten eller hans hustru 1 Loof Råg i betalning. Skall dessutom drifva flitigt barnläran emot skälig betalning. Detta år lämnar också bevis för att kyrkan erhöll viss andel av strandade fartyg
Julio 1697
lagdt i lilla Carpan 4 R:dr Alberts av bergare penningarne för Skieppet som olyckel. strandade vid öön A:o 1696.
Den 7. Dec. 1697
inlades i Kyrkan 7 Lijspund järn aff det bergade järnet aff “Farkosten som strandade här 1969”
1698
På ön anställs en jägmästare (den förste i Estland !). Samma år förolyckas en båt med fem runöbor i storm i Rigaviken. “Den 6 Maji var en stor storm i Riga bugten, och i samma storm förgicks en Runsk båt med 5 personer”
1698
Den 22 Maji afsomnade skogsvaktaren Hans Peterson Glabbas – Köptes bark på Cuurland, som lades på taket öfver nya stugan å pastoratet för 1 R:dr.
1699
2 R:dr i Sabbats brot böte för dantz och kortespehl om Söndag natten i långan tidh bort åth, Den 3 April föddes min son Petter. Döptes d.7 ejusd. Ibland faddrar nämnas: Fru Professorskan “Catharina Jacobi Siöbergh; Hr Commissarien Ascbohm; Hr Anders Strathonius, Legionis Comitis Dahlbergi Pastor; Hr Lieutnanten Andreas Lindeberg
1702
Tillträder svensken Jonas Drothenius prästtjänsten på Runö fram till år 1726. Bokhållare är då Matts Ellerbusk
Den 21 Sept. 1702
hafva Evert Olofsson och löskarlen Philipp trätt på Söndagen och fördenskull dömde att gifva till Kyrkjan tillsamman 48 vitten
Den 1 Oct. 1702
Hans Thomasson dömd att givfa till Kyrkian 1 Ort. för åkerskad
Den 5 Oct. 1702
Peter Bertelson gifit till Kyrkjan ½ R:dr till tacksamhet att Gud honom hulpi
Den 5 Oct. 1702
Hans Holunger gifvit till Kyrkian 1 Soop vin son han lovat att Gudh honom till helsan hulpit; Gud fullborde sitt löfte på honom igen, aman
Den 7 Dec. 1702
hafver Anders Abrahamson Berg måst betala til kyrkjan för slagsmåhl 20 vitten
Den 7 Dec. 1702
hafver lööskarlen Joh. Jacobson Lärkja betalt til Kyrkjan 1 Rixdaler för otidigt sängelag med sin brud
Den 25 Jan. 1703
Erick lööskarlen 1 R:dr skiyldigh Kyrkjan för otidigt sängelag med sin brud
D. 5 Junii 1703
hustru Gunilla Ellerbusk dömd att böta till kyrkjan 3 mark Silfermynt för skielsord
D. 5 Junii 1703
Påvel Anderson Skallu dömd att giva till Kyrkjan 1 Rixdal. För otidig beblandelse med sin brud
D. 5 Junii 1703
Olof Ellerbusk dömd att giva till Kyrkjan 2½ R:dr för det att han huggit förbudna skogen
Den 30 Nov
afsades i almän Socknestämma böte på den, “som Öhl säljer och bysens pigor hoos sig om natten håller att dansa, deraf lättel tillfälle gives til hoor, och lättfärdighet att föröfva
1704
Afbrändes tvänne bondegårdar genom vådeld
1705
Huru Runö bönder mig hafver betragit mitt Tionde uti flundror och uti alla andra theslikes, vill jag minom Gudhi till hemden befalla.Jonas Trothenius
1707
Gifte sig en Finne på Runö med en Bonde-enka och bosätter sig på ön
Den 5 juli 1708
Erövrades ön i det stora nordiska kriget av ryssarna. Gingo Ryssarne med en Gäflesk skuta här ifrån stranden åth Cuurland, sädan dhe Commendeuren en Lieutenant och 2 soldater dräpt och de öfriga näst alla huggit hade
1710
Pesten dödade 213 runöbor, 80 överlevde. I September månad började pesten sina härjningar. Derunder dogo 109 män och 104 kvinnor
1712
Runö införlivas med Ryska tsarriket. Tsar Peter I stadfäste giltigheten av en “svensk rätt” på Runö. Ankom hijt på landet Generalens bref från Riga på Stora Zariska Majestetens vägnar angående fyrningen av båken
1713
aflades Tro- och Huldhets-Ed under Zar Peter
1713
Runö blir självständig socken under Ösel. Den 26 April togs huldnings Eden af Almogen på Runö genom Commisions fulmächtige från Arensb.hijt skickad, vid namn Benjamin Eek
1714
anställdes rannsakning i församlingen rörande förment trolldom
25 Oct. 1714
förhördes Mattis glabbas och hans hustru, hvilka beskylt Anders Berg och hans hustru för truldom, och sagt, att en sugga och 6 gamla grisar äro döde blifne af den rog, som Anders dem tillskickat
13 Dec. 1720
sade Mats Clas i Anderses stuga: hvad är prästen annat än en löskarl, det hållar jag honom för att vara
1722
aflades Hyllnings-Ed “angående successions bevillningen efter Zarens död” – Detta år upptäcktes dåvarande Åppersmannen Ellerbusks bedrägeri och Krono-balance
11 Sept. 1724
kiördes brostockar hem till fägården, då mötte Clement och sade: I skolen alla bli skinslagne, skogen är fördärfvat
Octob. D. 20 1724
kl. 4 om morgonen strandade här ett Fahrtyg eller Galliort från Ost-Friesland och Delfshiel lastat med Taksten, som ämnade sig åth Riga. Lasten bergades, men som skadan var obotlig, aftacklades skeppet, tacklet lämnades i Pastors förvar och skeppare med styrman och matroser reste med egen båt till Riga d 27 ejusd
1726
Är den första anteckningen gjord om folkmängdens tilltagande efter pesten, i dett antalet “af själar i Församlingen ifrån 8 år och dörutöver”uppgives hafa varit 132
1727
Byggs en prästgård
Julii d. 28 1727
kom Välborne Hr: Lagman Wolmar Adolf Stackelberg Siöledes ifrån Riga med Höglofl. Keyserl. Regerings Fullmacht at inrätta och hafva inseende på Politie och Oeconomie Väsendet här på Runö, samt att taga huldningseden af Almogen
Sept. d. 5 1728
hölts Sockne-Stämma, då upplästes för Allmogen Keyser. Commissions Befallning af den 27 jul. Nästl. angående Justice-och Politie Väsendets upprättande här på landet; Til hvilken ända Fyra Sexmän blevo tillsatte, neml. Oluf Hansson Buller, Thomas Mågs, Clemet Dusk, och Claes Hollunger, vilka strax aflade sin Domare Eed
1 Januari 1729
oljud af förargelse i Kyrckian, i thy at Löskarlen Ions Isaac supit sig om morgonen full, kom dermed till Kyrckian, och begynte under “Predikan tala öfverljudt, sägandes , då jag slog med handen i “Predikostolen åt de sofvande (:a) ge på, ge på eller slå bättre, slå bättre”. (:b) Mågsens hund när den har ungar kan äfven så godt skälla som du Presten. Ehuru nämnde förbrytelse blef enligt Svensk Lag bestraffade egde dock sedemera ännu åtskilliga gånger kyrkoförargelser rum. Blev dömd att sitta 4 söndagar å rad i stocken och böta 5 R:dr S:mt
1729
mit dem harten Winter kamen Wölfe von Curland, die viel Schaden verübet haben
1729
Tillträder esten Andreas Kroll prästtjänsten på Runö fram till år 1738
1731
De som detta år dogo “sind an Pocken gestorben” (smittkoppor)
Den 1 Jan.1735
måste den 80-årige Peer Jöransson stå offentelig kyrkoplikt, för det att han om Söndagen tillslutit Kyrkodörren för Pastor, och över år och dag af hårdnackenhet afhållit sig från Herrans Nattvard
Den 1 mars 1738
Inträffar något så ovanligt på Runö som ett mord. Pastor Andreas Anton Kroll blev ihjälskjuten av sin egen måg, fänriken och kirurgen Gottfrid von Gilsen.
1739
Tillträder svensken Johann Nicolaus Reuter prästtjänsten på Runö fram till år 1756
1740
fattades uti Sockenstämma Beslut, att icke framledes lemna skydd åt förymmare – så bilades av Pastor stridigheter, som uppkommit i anledning av strandadt skeppsvrak – och dans vid bröllp förbjöds ovillkorligen
d.26. 2:Dag jul 1740
gjorde en qvinna kyrkoförargelse genom högljudt skratt. Emedan hon visade ånger och för första gången begått detta brott, bestraffades hon blott med afbön inför Församlingen
1741
tillvällar sigÅppersman Ellerbusch sig den myndigheten, att förbjuda klockringning, som Pastor anbefallt vid underrättelsen om Kjesarinnan Annas död (Kjesarinnan Anna Ivanowna hade redan 1740 vlidit men informationen kom till Runö våren 1741)
1741 den 27 Maj
hölls på Runö en tacksägelsegudstjänst med anledning av vunnen seger i Finland – men d. 10 Oct. Om morgonen förorsakade anblicken af tvenne segel, som närmade sig ön, en sådan panisk förskräckelse hor Runöfolket, att de i största hast bortsläpadetill skogen sina tillhörighete, i förmodan att de ankommande voro Finska fartyg. Mensedan farkosterna anländt till ön, befans det blott vara utskickade från Lifländska byn Salis, hvilka sökte efter förrymmare
Febr. d. 22 1742
wurde man des Morgens Süd Ostwerts gegen Runö einen ungewönlichen Stern, in Gestalt eines Cometen, gewahr, dessen Schwantz mit vielen langen bleichlichten Strahlen, sich gegen Südwest und bis zu anbrechenden Tag deutlich zu sehen war
6 maj 1742
avlägger runöborna tro- och huldhetsed till H K Maj:t Elisabeth Petrowna
1743
hölls en Sockenstämma, som utmärker sig genom Allmogens trotsighet, att, oaktat vederbörlig befallning, icke vilja företaga nybyggnad av pastoratet. Aflades Hyllnings-Ed H.K.H. Storfursten Peter Feodorowitsch
1744
förföllo stridigheter mellan Pastor och Allmogen, rörande Presträttigheterna; de som skyldiga försvunno afstraffades i Arensburg
1749
blef en bonde ihjälslagen af det träd, som han emot förbud sjelf fällde; händelsen anfördes som ett bevis på “jus talionis”
1749
Skadas öns byggnader och skog av en kraftig storm
1749
ett stort Holländskt skepp seglade på grund, men blef flott, när några hundra balkar utlastades av bönderna
1750
detta år kommo tvänne Qvinnor ifr. Arensburg till Runö och framfödde der oäkta barn. Rödsoten var detta år gängse å Runö
1750
Infann sig Pastor med samteliga Runö-Allmogen uti Arensburg till Revision eller Mantalsskrifning
1751
den vanliga Januarii-Socknestämman var utmärkt för sturskhet, pockande och af hot af Bullers Henrik, i anledning af utfordrande rester af Pastors rättigheter
1752
fattades uti Sockenstämman besluta att bygga ny väderqvarn . Upplivades Pastors rätighet, att af båkens Arrendator årligen erhålla en R:dr för besväret att anställa förbön i kyrkan för lycklig fyrning. Ankom en Resulution som förpligtade Allmogen att vid äfventyr af ” Ruthen-Strafe” (spöstraff) betala Qvicktionden
1753 den 17 Dec.
Kl 10 e.m. syntes öfver ön en metheor af ett eldklots skapnad
1754
väcktes fråga i Kyrkostämma om ny kyrkobyggnad eller reparation. Besiktigades Runö skog, hvarvid förbud utfärdades, att utann Pastors tilllåtelse fälla träd
Febr. d. 5 1755
uti kyrkostämman väcktes åter fråga om Kyrkans reparation. Likaledes blef vid straff förbjudet att före och under Gudstjensten afskjuta bössor
1755
Kyrkan repareras
1756
Tillträder Immanuel Reuter prästtjänsten på Runö fram till år 1766. Han var från Estland.
Jan. d. 25 1757 blef vid socknestämman förbjudet: att gossar skulle röka Tobak. Das Nachtrennen (de nattliga frierierna) blef likaså förbjudet, såsom ock Flickorna strängeligen erinrades, att ej med bränvin locka die Jungens in ihren Buden (pojkarna in i sina bodar)
d. 15 juli 1760
hade af trenne Ryska skepp, som lågo för ankar å östliga sidan, ett af Runö folkets ankaren blifvit från stranden bortstulet. Detta år lemnade Bönderna sin Pastor utan arbetare, så att hans hö förmultnade och säden ruttnade. De undandrogo honom äfven hans qvicktionden
d. 18 Junii
klagomål af en Sexman, att bönderna flitigt besökte krog hos en Bonde, hvarest Kurländskt bränvin såldes; ytterligare deröfver, att samme Köpman Brendel, som sedan Maji månad sålt bränvin, köpt af en Runö-bonde en balk, hvilket han sågat till bräder, för att dem bortföra
1767
Tillträder Peter Johann Lindemann prästtjänsten på Runö fram till år 1795. Han är från balticum. Med sin unga hustru Albina Elisabeth Hildebrand (som var 23 år yngre än sin man) fick han fem barn som alla föddes på Runö
1769
Uti kopporna, som grasserade i Julii och augusti, dogo 8 unga personer mest barn, 6 af mankön och 2 af qvinnokön
17??
klagade Lindemann över att arbetsfolket dagligen var berusade. Den berusade uppsyningsmannen Johann Ellerbusk lät till och med för priset av två flaskor brännvin sälja 12 av de bästa balkarna efter förmedling av den likaledes berusade sexmannen Skallus Friedrich till Duskas gård. Husbonden där, Duskas Hans, ville bygga ett nytt rum till sin stuga och behövde byggnadsmaterialet. Dessa lokala tjänstemän, uppbördsmannen och sexmannen, blev för denna förseelse avsatta av ståthållaren på Ösel, major Schlichting. Lindeman var den siste präst som förde kyrkoboksanteckningar enbart på tyska
1781
Anländer från Sverige en vapensmed vid namn Sven Runeberg till Runö. Han lärde runömännen tillverka vapen. Den 22 maj året därpå avlider Runeberg vid endast 28 års ålder, förmodligen av spritmissbruk
1795
Tillträder Nikolaus Malmgren prästtjänsten på Runö fram till år 1806. Han var från Sverige
1798 d. 25 Feb
drunknade en 53 års man. Om aftonen hade han hädat Gud för den glatta isens skull; om morgonen derpå nedsjönk han under densamma, sedan om natten snö fallit, som betäckte äfven de svaga ställen däraf
1798
Karta över Runö i L.A. Mellins atlas över Livland
1807
Tillträder Gustav Magnus Elephant prästtjänsten på Runö fram till år 1819. Han var från Finland
1820
Tillträder Gustaf Forssell prästtjänsten på Runö fram till år 1836. Han var från Finland
1838
Tillträder Carl Johan Bröcker prästtjänsten på Runö fram till år 1841. Han var från Finland
1841
Tillträder Fredrik Joachim Ekman prästtjänsten på Runö fram till år 1842. Han var från Finland
1842
Det högsta invånarantalet på ön genom tiderna 389 st, varav 207 män och 182 kvinnor
1845
Tillträder Carl Hallén från Finland prästtjänsten på Runö och stannar till år 1855
1846
Ett engelskt skepp från London strandar på Runö. Besättning och kapten blir kvar över vintern. Kaptenen bor hos prästen och besättningen i resten av byn. Enligt uppgift från Matts Bissa så lär engelsmännen ut ett nytt spel med slagträ ”mjul” vilket är det engelska spelet rounders en föregångare till baseboll
1847
Utkommer boken “Beskrifning om Runö i Liffland ” av Fredric Joachim Ekman
1851
Byggs det s.k. Fyrtornsgodset, numera byggnadsminnesmärke
1854
Ankrar en eskader franska krigsfartyg utanför Limo
1857
Tillträder Johan Erik Emanuel Telenius från Finland prästtjänsten på Runö och stannar till år 1862
1860
Den äldsta skildringen av Runös flora av Arthur von Sass
1862
Tillträder Axel Gabriel Ylander från Finland prästtjänsten på Runö och stannar till år 1866
1871
Tillträder Adolf Fredrik Dreijer från Åland prästtjänsten på Runö fram till år 1892. Dog och begravdes på Runö
1875
Byggs ny prästgård. Den gamla pastoratbyggnaden brann ner 1865
1877
Monteras på Houbjere ett metallfyrtorn. Konstruerat av firma Eiffel i Le Havre, Frankrike. Genom freden i Brömsebro 1645 erhöll Sverige sina första fyrplatser. Nidingen på västkusten och Runö i Rigabukten
18??
Tillträder Kaarlo Julius Kalpa prästtjänsten på Runö fram till år 1896. Han var från Finland
1897
Tillträder Oskar Ferdinand Sevelius prästtjänsten på Runö fram till år 1902. Han var från Finland
1902
Överlämnar några runöbor en anklagelseskrift till konsistoriet mot sin präst, enligt följande sju punkter: 1 Pastorn predikar falskt evangelium. 2 Lärer barnen visa olydnad mot föräldrar. 3 Lärer kvinnor visa olydnad mot sina män. 4 Pastorn har infört misstänkt sångbok. 5 Han utestänger en del från Herrens nattvard. 6 På pastoratet gives ej mer supen när tionde betalas. 7 Pastorns verksamhet är skadlig för runösamhället
1907
Tillträder August Zetterqvist, den förste svensk prästen på 100 år, prästtjänsten på Runö fram till år 1915
1910
Runö får en telegrafstation
1910
Ön besöks av Albert Engström som har synpunkter på prästen Zetterqvist. Beskriver sin vistelse i Strix
20 juli 1912
invigs Runö nya kyrka
1915
Landstiger tyska marinsoldater på Runö, spränger telegrafstationen. Ryssarna fördrivs
1918
Den tyska ockupationen av Runö upphör
24 februari 1918
Proklameras Estland som självständig stat och Runö kommer att tillhöra Estland
1918
Tillträder Nils Linderstam prästtjänsten på Runö fram till år 1919. Han var från Sverige
1919
Runöborna bestämmer själva att de vill tillhöra Republiken Estland. Runö ansluts till Estland genom en ceremoni på ön. Även Lettland har anspråk på ön
16 februari 1919
Räddas av Runömän finska krigare från ett drivande isflak i Rigaviken
1920
Runöbornas landskap “loandskape” och samtliga myndiga runöbor skickar en petition till Sveriges konung med vädjan att deras ö måtte “återförenas” med moderlandet Sverige
2 februari 1920
I freden i Tartu erkänner Lenins regering Estlands självständighet “för evig tid”
1920
Tillträder svensken Ernst Gordon prästtjänsten på Runö fram till år 1922
Den 6 maj 1921
Runöborna gör en förnyad vädjan till Kungl. Maj:t i Sverige om “återförening”
Den 7 juli 1921
Besöker Estlands riksäldste Konstantin Päts Runö
Den 12 juli 1922
Besöker Nathan Söderblom, Sveriges ärkebiskop, Runö
1922
Kontrakt om överflyttning av gamla kyrkan till Reval
1923
Nämnda kontrakt annulleras. Den gamla kyrkan blir officiellt estniskt kulturminnesmärke
1923
Tillträder svensken Gunnar Schantz prästtjänsten på Runö fram till år 1930
1923
Ernst Klein och Gösta Selling gör en expedition till Runö för Nordiska museets räkning
24 februari 1924
Estlands nationaldag, bildas Runös skyddskår (kaitseliit) under ledning av fyrmästaren, en löjtnant i estniska marinen
Maj 1924
Fastställs gränsen slutligen mellan Estland och Lettland, ett dokument som ratificeras senare samma år, innebär att Runö kommer att tillhöra Estland
3 juli 1924
Besöker Svenska kustflottan Runö
1924
Utkommer E.Kleins bok “Runö”, en grundlig forskning om ön och dess befolkning
1926
Genomför ett finländskt forskarlag under ledning av Kaarlo Hildén, rasbiologiska undersökningar. Etnograferna fick benämningen “näsmätarna” av runöborna
1927
Runöborna får familjenamn
Den 5 juni 1929
Besöks Runö av Hugo Alfvén och (OD) Orphei Drängar
Den 27 juni 1929
Besöker Gustav V Estlands huvudstad Tallinn. Kungen hedras med en tvåhundraårig sälbössa med infälld silverplatta tillverkad av Runös egen silversmed, Peter Ulas (Schönberg). Gåvan var från Runö församling och överräcktes av Johan Mågs
1930
Företas enskifte. Byskogen och åkerjorden delas likvärdigt mellan gårdarna
1930
Femtio runöbor besöker Sverige på inbjudan av OD
1931
Theodor Luts gör en film om Runö
1931
Tillträder svensken Carl Gustav Grönberg prästtjänsten på Runö fram till år 1937
1932
Vid de allmänna valen erhåller socialisterna 9 röster av de totalt ?? röstberättigade på ön
1933
Kommer en svensk sjuksköterska till Runö, diakonissan Jenny Larsson. Därefter syster Anna Ollén, Sylvia Oskarsson och syster Emma Johansson
1935
Runö besöks av svenska flottan med pansarskeppen “Gustav V” och “Sverige” under ledning av amiral Tamm. Ombord fanns också prins Bertil och riksmarskalken Stig H:son-Ericson
1936
Brännskadas prästens hustru till döds. Hon stod med ryggen mot kakelugnen och kläderna fattade eld och hon avled av svåra brännskador
1938
Tillträder estlandssvensken från Ormsö, John Lindström prästtjänsten på Runö fram till år 1939
1939
Tillträder diakonen, John Isaksson, rikssvensk, prästtjänsten på Runö fram till år 1942
28 september 1939
Sluter Estland en ömsesidig biståndspakt med Sovjetunionen med följd att Sovjetunionen tillåts befästa Rågöarna
Juni 1940
Införlivas Estland och därmed Runö med Sovjet. Generalmajor Jelisejev blir chef för västra öars strandförsvar med stab på Ösel
Den 9 juli 1941
Blir sovjetiska marinsoldater som var stationerade på ön tillfångatagna av runöbor och estländare
Den 6 augusti 1941
Fjorton sovjetiska flygplan bombar Runö varvid Maria Drejer på Korsgården dödas
Den 7 augusti 1941
Anländer enheter ur Sovjetflottan till Runö och tretusen marinsoldater landstiger för att befria de tillfångatagna soldaterna. Fångarna hade redan transporterats bort från ön till Pärnu. De sovjetiska soldaterna fängslar åtta Runömän, varav två släpps och resterande förs som fångar till Kurressare, där fem av dem-Johannes Merendi, Johannes Dans, Andreas Björk,Boris Vähk och Tomas Österman avrättas
Den 7 september 1941
Lämnar de sovjetiska militärerena Runö, men kvar blir fyra civiklädda män. Senare anländer en tysk bevakningsbåt med några av de runömän som transporterade de fångatagna marinsoldaterna till Pärnu. Skottlossning uppstår – en av de civilklädda dödas, en såras
1942
Tillträder estlandssvensken från Nuckö, Alexander Samberg prästtjänsten på på Runö fram till år 1944
Den 19 juni 1942
Befinner sig majoren Carl Mothander, dr Gerhard Hafström och den tyske SS-mannen Ludwig Lienhard på Runö för att förmå Runöborna att invandra till Sverige. På återresan sprang militärbåten läck och man fick återvända till Runö och stanna kvar ytterligare några dagar
19 november 1943
Reser från ön den första kontigenten (ca 75 personer) med ångbåten Odin till Sverige
Den 4 augusti 1944
Lämnar de flesta runösvenskarna sin ö med motorskonaren “Juhan”. Kvar blev 6 personer i två familjer, Norman och Rooslaid
Den 7 augusti 1944
Anländer “Juhan” till Breviks brygga på Lidingö
1945
Lärare Huik samlar barnen på ön och började undervisa på estniska
1949
Bildas Runö kolchos
1950
Införlivas Runö med Pärnu region och Runö bysovjet grundas
I mars månad 1951
Bildas fiskekolchosen “Kommunismi Majak” (kommunismens fyr)
Hösten 1954
Äger den första filmvisningen rum
1958
Byggs ett omfattande torrläggningsverk
1958 1 oktober
Elektrifieras byn
1960
Finns registrerade på ön 31 motorcyklar, en på varje sjunde person. Leida Rand på ön skördade ca 40 ton majs. På biblioteket fanns 7.000 böcker, läsare 130 och 21 skolbarn
1961
Invånarantal 175. Fiskfångsten uppgick till 1.000 ton
Sommaren 1965
Anordnas de första Kynö-Runö spelen, en egenartad tävling mellan öarnas befolkning
1965
Arkeologiska myntfynd på ön, 183 mynt från 1601-1602
1966
Invånarantal 192, på Runö bor den första kända kvinnliga sälskytten – Asta Ükskask
1967
Invånarantal 222. Fiskfångsten uppgår till 7.800 ton
1968
Fiskekolchosen redovisar en fångs av 12.760 ton fisk
1969
Borras Estlands djupaste hål 787,4 meter avsikten var att finna olja – men det blev bara bromrikt salt vatten
2 november 1969
Drabbas Runö av stora stormskador på skogen och hamnen. Invånarantal 196. Stormen tar ca 65% av skogen, vindstyrkor uppemot 45 m/s
1970
Runö fiskekolchos läggs ned, ön införlivas med kolchos “Audruranna” (Audrustranden) utanför Pärnu
1972
Revs alla förfallna hus
1973
Införlivas Runö med fiskekolchos “Pärnu Kalur” (Pärnu fiskare)
1977
Runö besöks av världens största segelfartyg “Kruzenstern” med segelyta 3700 kvadratmeter
Den 1 januari 1979
Grundas Estlands skogsinstituts försöksanstalt på Runö
12 december 1986
Iinförlivas Runö återigen med Ösel
Den 3 mars 1988
Återinvigs Runö stenkyrka
Hösten 1988
Får byn telefoner och möjlighet med radioanslutning nå Ösel och fastlandet
Sommaren 1990
Får stenkyrkan ny kyrkklocka från Sverige
Juli 1991
Firas 650:årsdagen av att Runö för första gången nämnes i en urkund
1993
På ön bor 59 personer samt sovjetmilitärer, 10 officerare med familjer och 40 meniga
23 december 1994
Lämnar de sista Sovjetiska militären ön – kommendör Leontjev med hustru och dotter
25 augusti 1998
Besöks ön av president Lennart Meri
1999
Under juli-augusti genomförs arkeolgiska utgrävningar på Runö under ledning av A.Kriiska. Enligt gjorda fynd har människor funnits på Runö 6000-5000 år före Kristus
17 augusti 2000
Anlöper till Staknäs en flotte med fyra letter ombord. Flotten är tillverkad av uppblåsta kondomer och ingår i en kampanj mot AIDS
25 oktober 2001
Avlider 90-åriga Elisabet Norman, en av de 6 runöbor som inte lämnade ön augusti 1944
30 oktober 2001
Drunknar i Rigaviken fyra runömän under storm, delar från båten återfinns på öns östra sida
2002
Ett havsörnsbo upptäckts på ön och två ungar födda detta år
2003 april
Runö kommun försäljer via intrnetauktion ½ ha mark till ett pris av 146.000 EEK med ett utgångspris på 70.000 EEK
2003 juli
Besöks ön av president Arnold Rüütel
2003 augusti
Inför kommande inträde i EU bör landningsbanan förlängas med ca 200 meter och göras säkrare. Utrustning för banunderhåll kommer att transporteras till Runö som tekniskt bistånd från Svenska försvaret
2003
Turister från Moskva vilka medförde egna fordon följde inte lokala bestämmelser utan ställde till stor skada på känslig natur. Lokalt beslut om att inte tillåta turister föra fordon till Runö har tagits av kommunstyrelsen.
2003 september
Anländer till Runö hamn Vikan (båttypen kallas jala och är ca 10 m lång och användes en tid på Runö), byggd på Aibolands museum och tidigare under året seglat till Stockholm -för att träffa kungen och överlämna klagoskrift
2004 juni
Besöks ön av gruppresa från Estlandssvenskarnas Kulturförening SOV
2006 16 april
Björn anländer till Runö spåren anträffas på stranden vid Överkirke. Upptäkten görs av familjen Kaljulaid
2006 28 april
Sista flygturen med Air Livonias AN-28. Plantypen tillåts ej att flyga inom EU
2006 november
Anbudet, flyg Pärnu-Runö-Kuressaare vanns av tyska firman Luftverkehr Friesland Brunzema und Parner KG. Flygplanet av typen Britten-Norman, 8-sittsigt. Estniska staten bidrar med 3,5 miljoner EEK. Rutten trafikeras bara under vinterhalvåret
2008
Asfalterades vägen Rings – byn. Efter årtiondens verksamhet så stänger posten och flyttas till Linda – Vitali.
2008 18 juni
Besöker President Toomas Hendrik Ilves Runö
2008 på hösten
På ön bor 56 personer i 29 hushåll
2012
Nya kyrkan(stenkyrkan) fyller 100 år firas med många närvarande
2014
Kustbevakningen “Piirivalve” flyttar från ön
2016
Fyren övertas av Runö kommun och öppnas för allmänheten
2016 juli
Prästen Harri Rein avgår vid 90 års ålder och avtackas bl a av Estlands President Hendrik Ilves som besöker Runö
2016 september
Skolan restaureras och eleverna flyttar till “Fyrtonsgodset ” vid fyren som står tom sedan kustbevakningen lämnat ön. Skolan består av 12 elever och 7 lärare